Nu har vi hämtat vår Bakfiets och den har redan kommit till användning. Syrran kom med tåget och med sig hade hon massa väskor, bara ett par timmar efter vi lastat av cykeln. Tills dess hade jag bara provat den med tom låda vilket gått utmärkt. Lätt att trampa, stabil och dom åtta växlarna har nästan känts mer än tillräckligt. Nu skulle den sättas på prov första gången. Syrran och hennes packning väger en hel del tillsammans och jag var osäker på hur cykeln skulle fixa detta.
När jag väl var framme så tyckte Carolina att det räckte med att ta packningen i lådan medan hon själv skulle gå. Detta kunde inte under några omständigheter tillåtas. Detta skulle ju bli premiärturen med fullastad låda. Efter lite övertalning fick jag i både syster och packning i lådan. Cykeln ska lastas med stödet i gatan. Den står hur stabilt som helst då och man kan säkert hänga sig i kanten på sidan av lådan utan att Bakfietsen välter.
Lite vingligt i början innan man fått fart men annars inga problem. Nu kommer växlarna till användning och Carolina känner sig helt trygg i lådan efter några hundra meter. Sa hon i alla fall.
Sen blev det till att leta efter mitt gamla vespalås i förrådet på vinden. Efter ca två timmar hade jag hittat både lås och nycklar i den minst 45 grader stekheta vinden.
I väntan på cykeln har vi varit lite osäkra på om vi valt rätt storlek på lådan. Vi valde mellan Bakfiets short och long. Lådans storlek på den längre modellen känns ändå helt rätt och långt mer mångsidig än den korta. Cykeln känns inte överbyggd på nåt sätt och är förvånansvärt smidig i förhållande till sin strolek. Vi är också väldigt nöjda med designen. Den svarta ramen i kombination med den vackra trälådan är svårslagen.
Återkommer snart med en riktigt fläskig recension. Nu ska här fraktas barn, tjej och grejor…