Kan inte riktigt släppa det här med ”cykelhatet”.
Går det egentligen förstå?
Om jag börjar hos mig själv, som cyklist, så visst finns det saker man kan bli sjukt irriterad på, gällande både promenerande och bilister.
Men hat?
De till fots (om man generaliserar) har himla svårt att hålla sig till trottaren och rumlar alltför ofta ut på cykelbanan.
Många irriterar sig på cyklister som kör mot rött men är det ändå inte, i ärlighetens namn, flanörerna själva som ligger i topp när det gäller att ta lagen i egna händer gällande detta.
Tror inte jag behöver gå in på irritationsmoment angående bilar. Man behöver inte vara en alltför flitig besökare av denna blogg, för att känna till att jag ylar högt då nån råkat förväxla cykelbanan med ett parkeringsfält.
Att en suv, med superbegränsad sikt bakåt, börjar buffas och knuffas vid högersväng är också ett kapitel för sig som lätt kan göra den mest tillbakadragna cyklist till äkta fullblodskrigare.
Vi struntar i att belysa fler irritationsexempel (det finns MÅNGA fler) och går istället tillbaka till de flanörer som vilset irrar runt på cykelbanan.
Är det deras fel?
Inte ofta.
Det är infratrukturens.
En rejäl kant mellan cykelbana och trottoar är väl det minsta man kan begära. Även tryggt för fotgängarna att slippa missta sig.
Att de går mot rött då?
Varför bry sig om? om det inte ställer till med några problem.
Det är olagligt att gå mot röd gubbe men inte straffbart om man inte orsakar fara för trafiken. Samma borde gälla cyklisten.
För vem vill egentligen vänta tills det kommer en bil innan rödljuset slår om?
550 av stockholms trafiksignalerar är gjorda för att känna av metall och reagerar utan problem på bilar men inte alls lika lätt på cyklar.
Åtminstone en del av människors irritation på cyklisternas rödljusöverträdelser kan förklaras av detta.
Känner folk till detta? Jag tror inte det.
Att cyklister anses vara i vägen, vilket bl.a. orsakas av cykelbanor som plöstligt, utan vidare hänvisning tar slut, är en delförklaring.
Men jag är starkt övertygad om att den största anledningen till cykelhatet helt enkelt beror på cykelns överlägsenhet i storstan.
Som bilist spelar det ingen roll hur många vrålande hästkrafter du utrustat dig med, du blir ändå alltid brädad av cykelns överlägsna möjligheter till framkomlighet.
Då kan den enkla men oj så geniala uppfinningen cykeln, te sig en smula provokativ.
Bilden kommer från en broschyr ”Fint sätt på cykel” som gavs ut för att tukta cyklisterna 1946.
Jo, avskyn mot cyklister är ingen ny företeelse.
Här hymlade man iallafall inte om vad cyklisthatet berodde på.
Så rak med framställningen av problematiken skulle man knappast vara idag, även om bilisterna nog helst skulle önska att cyklisterna, av rent sympatiska drag, gjorde dem sällskap i bilköerna istället för att så avskyvärt ”åla sig fram”.
Så sympatisk är inte jag.
/DS
Sjuk med hatet. Men som jag sa till dig i veckan så blir jag alltid inprejad av cyklister på Västerbron. Varje gång. De dras som magneter ut mot gångbanan. Samma på Liljeholmsbron. Jag tycker inte man kan skylla det på annat än den som sitter på cykeln och kör. Nu är jag inte på nåt sätt moderat, men det handlar om eget ansvar. Jag välkomnar en kant mot cykelbanan.
Härligt att du kastar dig in i cykeldebatten Annica.
Ja, håller med. Men det finns ingen poäng att stigmatisera just cyklister.
Det finns pucko av alla sorter. Både i bil, till fots och på cykeln.
Man samhällsplanerare har banne mig inte gjort det lätt för cyklister när man inte ens skillt gående och cyklande åt med en rejäl kant.
Det är ju så att man måste släppa förbi cyklar som kommer bakom och då måste man cykla nära gångbanan. Jag tycker överlag att gång- och cykeltrafikanter sköter sig bra på dessa broar. Ibland är det någon trafikant som traverserar den vita linjen, men det händer inte ofta.
Men det är klart jag ser saker ur en cyklandes perspektiv, även när jag går.
Själv gillar jag inte kantstenar som avskiljning. Dels utgör det en fara på allt för smala cykelbanor vid en hastig undanmanöver och dels utgör det en fara på dåligt snöröjda cykelbanor då dem inte syns alls.
Bättra på snöröjningen, bredda cykelbanorna och skilj av med kant.
En kant från körfält till cykelbana och ytterligare än mellan cykelväg och trottaren.
Det skulle även hindra bilar att parkera på cykelbanan samt hålla de gående på torottaren och cyklisterna på cykelbanan.
Har du något annat förslag på att avskilja Johnny?
Johnny R: Håller med när man gör cykelbanorna så smala som de ofta är. Ett exempel är Lindhagensgatan http://goo.gl/maps/pEmOR.
Där är det så smalt att det i princip blir omöjligt med omkörningar. Kanterna gör dessutom undanmanövrar för vinglande fotgängare som ska till och från parkerade cyklar och bilar samt möte med övervintrade vänstertrafikanter och ganska obehagligt. Om cykelbanorna ska vara så smala med kant så ser jag faktiskt hellre cykelfält i bilbanan alt. ingen cykelbana alls.
Och ja, jag brukar faktiskt få minst ett möte på cykelbanan varje dag jag tar den vägen.
Damn, I wish I could think of sonhteimg smart like that!
I literally jumped out of my chair and danced after reading this!
That’s a smart way of thinking about it.
If I communicated I could thank you enough for this, I’d be lying.
That’s a knowing answer to a difficult question
There are no words to describe how bodacious this is.
Well macadamia nuts, how about that.
It’s good to see someone thinking it through.
Gee willikers, that’s such a great post!
A really good answer, full of rationality!
It’s great to find someone so on the ball