Det man olyckligt brukar kalla cykelsäsong (alla säsonger är cykelbara) är snart igång, och då lär det återigen börja snackas om vilka hänsynslösa idioter alla cyklister är.
Ofta små fega ensidiga insändare där det ofta sätts punkt efter insikten om att cyklister är aggressiva puckon som inte kan trafikreglerna.
Och visst finns de också, men sanningen är en något mer intrikat historia.
Cyklisten är en bortprioriterad minoritet som genom åren tryckts ut mot trafiksystemets utkanter.
Och vad händer med tillbakapressade minoriteter som inte får möjlighet att känna sig en del av det stora hela?
Jag har cyklat i städer i vilka man känt sig som en oönskad alien där man tvingats röra sig i lagvidriga och oanpassade mönster. Att man utvecklar ett stridslystet beteende i ett sånt sammanhang borde inte förvåna någon, det är helt mänskligt.
Jag har cyklat i moderna städer där trafikmaskinen även bjudit upp de trampandes till dans. Där finns harmoni, samspel och respekt mellan trafikslagen – och ibland undrar jag varför jag inte själv valt att bosätta mig i himmelriket på jorden, när det faktiskt existerar.
Kanske är det helt enkelt för att jag vill röra om i grytan där det som mest behövs. Nöjer mig med den förklaringen tills vidare.
Rekommenderar att lyssna på Cykla i P1 Cykeln och konflikterna där beteendevetare Sören Nordlund, inriktad på trafikpsykologi, bl.a. uttalar sig såhär:
”…man kan inte ställa samma förväntningar, menar jag då, utifrån mitt perpektiv…alltså som ser till människan hur de fungerar. Cyklisten tänker inte på såna grejor som bilföraren tänker, på grund av att den cyklar.”
”Bilisten är ju, till skillnad från både fotgängarna och cyklisterna, en trafikant som inte alls har samma möjligheter att vara smidig och röra sig och kryssa, och då när den här kryssande varelsen kommer – cyklisten som kilar in framför eller bakom sådär va – då kan bilisten uppleva att det där är svårt att hantera för den kan inte själv bete sig likadant. Och när man ser hur folk beter sig så tänker man att folk tänker taskigt. Och det där gör att man inte förstår vad det är man måste jobba med utan: 'jamen det där handlar ju bara om folk som inte tänker'. Och utifrån mitt perspektiv som vetenskapare inom psykologi så säger jag att det är ett fundamentalt feltänk, och för att närma sig cyklistens egentliga, så att säga…värld – då behöver trafikplaneraren tänka att: cyklisten inte tänker.”
”…och jag skulle vilja säga att cyklistens regelbrott är precis lika mycket trafikplanerarens ansvar som cyklistens”
Word!
Men det där att cyklisten inte tänker…
/DS
”Cyklister tänker inte” är nog en bra utgångspunkt ändå när man designar cykelbanor även om det kan låta lite taskigt. På samma sätt som att utgå ifrån att bilister inte tänker när man designar deras vägar. Resultatet blir då vägar som är enkla att föra sig på med tydliga skyltar osv och inte det relativt komplicerade som vi har idag.
Problemet med ”Cyklister tänker inte” påståendet handlar om hur det låter och att det ger ammunition till cyklisthatare. Men egentligen så stämmer detta för alla som är ute å rör sig.
När vi rör oss ute på gatan så är vi ofta vanans varelser.
Alexander said it best.