I förrgår pratade Stina Bergström (MP) om SJs inte så cykelfrämjande förhållningssätt, igår visades Bicycle VS Car i riksdan, och även om närvaron inte var obligatorisk, som jag önskade, vet jag att en del viktigpettrar med inflytande att förändra var på plats.
I tidningar, (bland annat SVD Kultur i söndags ”Gatustrid”), skrivs det om cykel som aldrig förr och lyckligtvis mer nyanserat än nånsin.
Och igår skrev Anika Agebjörn i Metro om att hon vill kunna ta tåget på utlandssemestern. Har inte hört mycket i media hittills om nedmonteringen av SJ utland, och att man varken kan köpa interrailkort (eft. årsskiftet) eller utlandsbiljetter (idag).
Flygresor kan samordnas över landsgränserna hur lätt som helst men inte tågresor?
Ett snabbtåg mellan Sthlm-Göteborg släpper ut ett par gram koldioxid per person (totalt 4 hekto), ett flyg på samma sträcka 80 kg utsläpp per person. Ändå läggs populära tåglinjer ner lite här och var inom EU utan att någon agerar. Varför? Läs artikeln!
Men, för att avsluta positivt, något håller på att hända. En attitydförändring, en ny cykelmedvetenhet. Snart måste det börja synas även ute i verkligheten, ute på stan, på riktigt.
/DS