Har varit tvungen att ha fokus på annat håll om någon undrar varför det är glesare mellan inläggen än vanligt. Och att september är min absoluta favoritmånad att spendera mycket tid utomhus, och tillfälle att lägga ifrån mig både sociala medier och bloggen, är en annan kvalificerad undanflykt.
I fredags multimodalade jag mig iallafall utåt Täbys landsortsområden för att hålla en föreläsning för ett konsultföretag i egenskap av röst- och sångcoach.
Det fina är att det, om man har möjlighet att cykla delsträckor, dyker upp oerhört många olika alternativ till resvägar när man undersöker saken. Man kan riktigt gotta sig i sina egna övervägningar om det mest intressanta valet.
Jag började med att cykla (2,5 km) till Tekniska högskolan för att därifrån ta tunnelbanan mot Mörby och sen vidare med buss mot Täby kyrkby. Efter bussturen hade jag ca 2,5 km kvar för att ta mig till den konferensanläggning där föreläsningen skulle hållas. På konferensanläggningens hemsida rekommenderas att man åker bil/taxi sista biten och inte promenerar eftersom vägen är trafikerad och har smala vägrenar.
Men för den som har en hopfällbar cykel behöver inga bilalternativ övervägas och jag fick lite ”semesterfeeling” när jag cyklade den sista biten i den solskensindränkta Täby-glesbyggden.
Föreläsningen gick riktigt bra, och efter ett par timmar var jag på väg hemåt igen.
Kom med en annan buss som krävde ett byte på vägen för att komma till tunnebaneanslutningen i Mörby. Jag kollade efter alternativ för att slippa bytet och ta mig hem på ett annat sätt. Om jag skippade bytet kunde jag ta mig till Danderyds sjukhus vilket skulle innebära 5 km njutningsbar cykling genom den vackra höstkvällen för att ta mig hela vägen hem till Norrtull. Så fick det bli. Efter ett tag kunde jag byta motorvägsbuller mot att cykla längs med Brunnsviken istället vilket var betydligt trevligare.
Och visst är det överraskande roligt att ta del av en människas berättelse om hur hen tar sig till jobbet och tillbaka!?
/DS