Dag 1 10:11 mellan Norrköping och Linköping nånstans.
Sitter på ett SJ2000 på väg ner mot Köpenhamn. Sommarens vikcykelluff har börjat sådär bra. Har köpt interrailkort och planerat dra ner till Barcelona direkt. Trettio timmar skulle det ta. Hade till och med bokat Airbnb-boende. Men sen, efter att ha pratat med en kvinna på SJs resebutik, föll resplanen i bitar totalt.
Nästa alla tåg ner mot Barca kräver platsreservation. TGV, CNL, Thalys är snabbtåg som innebär extraavgifter på ungefär sådär två till trehundrakronor. Det kanske inte låtar så mycket men det skulle, i mitt fall, bli 4-6 tågbyten till Barcelona och då drar det iväg. Sen hemresan också. Det blir orimligt kostsamt – särskilt när jag redan betalt 2500:- för själva interrailkortet (flex 5/10). Väljer jag endast tåg utan platsreservation blir resan helt sinnesjukt lång och komplicerad. Över fyrtio timmar. Där går iallafall min gräns.
Så nu har jag avbokat mitt boende i Barcelona och är istället på väg…nånstans. Vill man ha smidigheten att bara kliva på tåget, utan att först krångla med reservationer, ska man tydligen undvika Frankrike och Spanien. Till exempel Tyskland, Holland och Östeuropa lär däremot funka bra.
En tröst är att Kupé har valt att tipsa om min blogg (och Movebybike).
En Dahon lyfts fram som exempel från min Vikcykelguide. Säkert för att den är mer prissnäll än till exempel Brompton.
Och det känns himla smidigt att ha med sig Brommien igen, till skillnad från Montaguen för några dar sen. SJ-tågens ganska snålt tilltagna bagageutrymmen sätts på prov med all skrymmande semesterpackning folk har med sig. Det är ju å andra sidan SJs bekymmer. Kan man bara bära sin packning själv, ska man ockå få ta den med sig, heter det.
Nä nu ska jag fnula på vart jag vill landa. Berlin, Amsterdam, Budapest…
Hjärtat har längtat tillbaka till Berlin ända sedan jag lämnade stället förra sommarn. Och tänk VM finalen på storbild med massa segersäkra tyskar…
DS