På fredag ska jag till Sunne för att göra min långkörare ”Konsten att leva utan bil”. Min standupföreställning har legat nere under pandemin men nu har den börjat boka på igen. Den har uppdaterats en del sen senaste framförandet våren 2020. Bättre, roligare och mer musikalisk – så är så sugen på att möta publiken igen.
En oskriven och inte så lite självklar regel är att jag aldrig tar mig till gigen med bil. Det skulle ju bli himla märkligt och risk för rätt dålig stämning. Och så skulle det bli svårt för mig att se mig själv i spegeln efteråt. Men det bästa är att jag inte avstår en frestelse. Vikcykeln kombinerat med framförallt tåg har hittills löst alla situationer, inte som nödvändigt ont utan som ett njutbart sätt att ta sig runt. Det ideala är om platsen för giget ligger en bit bortom tågstationen, så cykeln kommer till sin rätt. Mitt multimodala budskap blir tydligare och jag blir gladare.
Och det bästa av allt, på fredag kommer jag få avnjuta den multimodala resekonstarten när den är som bäst. Platsen för framförandet är Hotell Frykenstrand, beläget 7 km utanför Sunne centrum.
Varför ”som bäst”? Jo för att enligt arrangören går det ingen (eller knappt ingen) kollektivtrafik dit. Den multimodala resekonstarten (försöker etablera begreppet som du märker) blir därför i det stora hela en nödvändighet för att överhuvudtaget kunna ta sig dit utan bil.
Underbart upplägg från början till slut.
Min nya 2.0 version av Konsten att leva utan bil kräver en gitarr och lite mer utrustning än den förra. Det kan komma att bli en mindre utmaning. Men med en gigbag på ryggen, min större väska (touring) som fästes under styret på min Brompton, så har jag stora förhoppningar om att det går att lösa.
Fortsättning följer…
/DS