Började dyka upp stockholmska bilder på FB igår av den sorts cykelparkeringar man mest sett från cykelsnällare platser på vår jord som Malmö, Köpenhamn och Amsterdam.
Eftersom det bara är ett par kilometer dit från där jag bor var jag tvungen att kolla, för att se med egna ögon, att de verkligen var på riktigt.
Och visst, strax före/efter Sankt Eriksbron finns de. Nära Friskis & svettis.
Hur fina som helst.
Vad jag gillar är vad bilinramningen av cykelparkeringen så tydligt kommunicerar: vi har fattat grejen, no more Hjalmar Mehr, nu börjar nåt nytt, vi tänkte fel men ska rätta till.
Hoppas budskapet sätts i verket på fler smakfulla sätt framöver.
Jag står och insuper lite välbehövlig cykeltur innan jag fortsätter mot jobbet. Det får rum tio cyklar i varje p-plats. Och då får varje cykel snudd på onödigt mycket utrymme. Nästan lådcykelpotential tror jag.
Mer av detta. Fort. Nu.
/DS
Det är inte onödigt mycket utrymme bara för att man kan parkera utan att styrstängerna går omlott. 😉
Kanske, men om man vill visa på hur många cyklar ”man kan” få plats med på en p-plats, hade man kunnat trycka in fler.
Men jag föredrar såklart rymlighet
Gud så vackert! Jag vill gråta! Och när man står och fipplar med låset ser bilarna att ”Där är någon” och sänker farten. Tänk, en dag har vi kanske tom 30 km/tim på denna gata och bara två bilkörfält? Och då skulle pizzerierna och cafeerna på st eriksgatan antagligen börja ställa ut stolar och vem vet, en levande stadsgata? År 2030 kanske? Så man slipper fly in på Rörstrandsgatan. Eller vänta nu. Kan vi inte bara göra allt det där på en gång istället?