”Att cykla är idag nästan det farligaste man kan göra i trafiken” Gasen i botten mot en stillasittande nation #NTF

Fokus vänt åt helt fel håll. Igen. Hade uppfattningen om att cykling i media åtminstone delvis dragit åt en mer nyanserad riktning än hur farligt det är att trampa sig fram. Men nu är vi där. Tillbaka på ruta ett.

Det är tydligt att NTF gör vad de kan för att få ner antalet cyklande i det här landet.

”Att cykla är idag nästan det farligaste man kan göra i trafiken.” skriver de på sin hemsida och trampar gaspedalen i botten mot ett land med ännu fler orörliga invånare, när just det är det sista vi behöver i vår bekvämlighetskultur med alla välfärdssjukdomar till följd.

Att hela 12 000 cyklister skadades i trafiken 2014 är de noga att påpeka i sin hjämlagsargumentation; att 80% av dessa rör sig om arm och benskador och hur hjälmen ska kunna hjälpa mot den typen av olycksfall avstår NTF att ge en förklaring på.

Huvudskador står för 10% och i 6% av fallen har hjälmen en positiv effekt.

Överlägset flest (70%) av alla cykelolyckor är singelolyckor och i hälften av dessa finns ett tydligt samband med farlig och dåligt underhållen cykelinfrastruktur.

Men det här med att förbättra infrastruktur för cyklister syns bara i periferin av NTFs budskap, huvudfokus är som vanligt på hjälm, hjälm och åter hjälm.

Och ja, hjälm är ett skydd som ibland förhindrar allvarliga skallskador, ingen tvekan om det, men i det här landet har man lyckats få folk att tro att ”har du bara hjälm är du safe” och skapat en väldigt olycklig övertro på dess effekt. Den övertron är farlig och leder i värsta fall till oövervägda riskbedömningar ute i trafiken.

Ramlar du på huvudet skyddar hjälmen i 6 av 10 fall. Blir du påkörd av en bil hjälper den förmodligen inte ett skit. 

Min poäng är att man ska vara medveten om att man som cyklist tillhör en skör trafikantgrupp, med eller utan hjälm, och bör förse sig med en verklighetsförankrad och balanserad uppfattning om hjälmens betydelse för att inte bedöva sin anpassningsförmåga till rådande trafiksituation.

Eller ta hjälmlagslandet Australien som exempel för en fingervisning om vad som är viktigt på riktigt.

Wikipedia: ”En studie från Australien, utförd vid tiden direkt före och efter 1990 års införande av hjälmlag, visade att hjälmbruket ökade starkt i samband med införandet av hjälmlagen, runt 40 procentenheter. Risken för huvudskador bland cyklister i denna studie minskade inte mer än för andra trafikanter utan hjälm, som till exempel fotgängare och bilister. Den generellt minskade risken för huvudskador bland alla trafikantgrupper tillskrevs allmänna förbättringar i trafiksäkerheten.”

Flytta fokus från att sprida ljuget om hur himla farligt det är att cykla (som allt hjälmlagstjafsande bidrar till) och sätt in snabba, kraftfulla och effektiva åtgärder för att förbättra landets cykelvägar. Satsa på att få folk att börja cykla istället för att sluta. På så sätt räddar man många fler liv än med en hjälmlag, som i värsta fall får somliga att sluta cykla helt, tar livet av hela lånecykelsystemet (hur många vill bära runt på en hjälm?) och förstärker föreställningen om att man allra helst bör avstå cykling om livet är en kärt. Det vore en ren tragedi med totalt motsatt önskad effekt. För hur man än vrider och vänder på det så kan man inte blunda för de fantastiska hälso- (och miljö)effekter som ökad cykling leder till – som NTF nu valt att göra.

Ur Car sick av Lynn Sloman: ”The copenhagen heart study” gjorde hälsoundersökningar på mer än 30 000 människor. De som regelbundet cyklade till jobbet, med en genomsnittssträcka t/r på 30 min, löpte 40% mindre risk att dö under tiden studien pågick än de som inte cyklade regelbundet. Resultatet förblev oförändrat även när forskarna inkluderade andra faktorer som träning på fritiden.

Aftonbladets Fredrik Virtanen är en man som (likt NTF) jobbar i motsatt riktning och gör det han kan för att sprida myten om hur farligt det är att cykla och om hur oerhört farliga cyklister är för sin omgivning.

”Själv avskyr jag cyklister enbart av privata skäl. Jag är rädd för dem. Jag ogillar att de försöker köra ihjäl mig och mina barn.”

Men du behöver inte vara rädd. Försök googla fram någon som dött till följd av att ha blivit påkörd av en cyklist. Inte så lätt. Varför? Jo för att det ungefär händer en gång vart fjärde år, att till exempel jämföras med att 2-3 personer varje år dör av getingstick.

Men Fredrik Virtanen är så rädd att han vill förbjuda alla som cyklar inne i stan med ett högre antal växlar än tre, som vår åttaväxlade supersnabba 45 kg tunga lådcykel med helt upprätt körposition till exempel.

Att tro att antal växlar på en cykel är synonymt med bilhästkrafter och att man på så sätt skulle kunna utrota de snabbcyklande innanför tullarna, tyder på ett visst mått av ickekunnande i ämnet, och då formulerar jag mig extremt ödmjukt.

Fredrik Virtanen är inte ett så värst bra exempel på en djupt granskande journalist, däremot är han ett gott exempel på en effektsökande skribent som bygger sina slutsatser på okunskap och fördomar istället för fakta, när det kommer till cykling. Såna journalister finns det tyvärr gott om men med Patrik Kronqvist, Expressen som ett minst sagt välbehövligt undantag.

Lyssna inte på rädda människor och ängsliga organisationer som sprider ogrundade och ensidiga farlighetsmyter om cykling som till slut bara resulterar i en ännu mer stillasittande ilandskultur. Det är just den kulturen som är det folkhälsofarligaste i det här landet och måste därför bekämpas, inte främjas.

/DS