För en dryg månad sedan köpte jag ett interrailkort inne på SJ:s resebutik T-centralen. Ett fem-dagar-inom-tio-dagars-kort. Det vill säga man kunde lägga ut sina fem resdagar när man ville under max tio dagars vistelse.
Det var viktigt att man med bläckpenna fyllde i datum på förevisad plats på interrailkortet innan man klev på tåget. Annars kunde konduktören tro att man försökte fuska, berättade damen bakom disken.
Avgångar efter klockan nitton, utan byten, räknades som en resedag. Då skulle man fylla i datumet dagen efter avresedagen. Detta gällde bara expresståg som gick direkt till slutdestinationen.
Jag fick också lära mig om olika tillägg som ofta förekommer på snabbtåg i Frankrike och Spanien. Ibland upp till 300:- per avgång. Det fick mig att i sista minuten lägga om min resplan mot Berlin och senare Wien och Budapest istället för Barcelona som jag först planerat. Jag hade ingen lust att betala så väldigt mycket mer än de 2500:- jag pungat ut för interrailkortet, så att åka österut, där det sällan förekommer extrakostander, passade mig bättre.
Att sätta sig in i allt var ganska komplicerat men detta fick jag lära mig av den hjälpsamma kvinnan inne på SJ:s resebutik i samband med mitt köp.
Jag vill välja tåg. Det är trevligare, miljövänligare och roligare än det så smutsiga flyget. Jag vill så många gånger jag bara kan, anlända till en klassiskt vacker tågstation, istället för en flygplats som ofta mest påminner om köpcentret A6 i Jönköping.
Man hinner besöka massor av intressanta platser på kort tid när man reser med tåg inom europa, då man ofta kan resa på natten samt att mellan många städer nere på kontinenten är avståndet inte särskilt långt. Det skulle med flygalternativ (trots lågpris) vara både svindyrt, osmidigt och extremt klimatpåfrestande.
Att i kombination med min hopfällbara Brompton ta mig fram med tåg är för mig ingen uppoffring för miljön – utan helt enkelt det sätt jag föredrar, framför alla andra, att semestra på.
Nu kommer jag inte längre kunna köpa vare sig interrailkort eller utlandsbiljett i någon resebutik någonstans i hela Sverige. Jag kommer inte längre kunna, öga mot öga, få hjälp av någon tålmodig med att sätta mig in i hur ett Interrail flex 5/10-kort fungerar.
Interrailkort får jag i fortsättningen beställa på nätet och utlandsresor kommer SJ överhuvudtaget inte längre ha någon hantering för. Man är istället hänvisad till…ett annat land för att köpa sina tågbiljetter – om man vill åka till en plats söder om Köpenhamn.
På åttiotalet kunde man åka direkttåg från Stockholm till Rom, Berlin och Paris, idag kan man inte ens köpa biljetten.
Varför? SJ säger att det inte är lönsamt. Precis som att det inte är lönsamt att förse tågen med ansenliga bagageutrymmen med plats för cyklar, barnvagnar och annat skrymmande folk kan tänkas vilja ta med sig.
Till och med SJ verkar tycka att man är en idiot om man använder nåt annat transportmedel än flyget för att ta sig utanför Sveriges gränser.
SJ tar härmed Sverige ytterligare ett stort steg närmare att bli världens U-land nummer 1 när det gäller tågtrafik.
Det är inte bara sorligt – det är pinsamt också.
/DS
Bil och flyg är något som SJ helt givit upp att konkurrera med, utom på väldigt specifika högtrafikerade sträckor. Grejen med bil är att folk i Sverige köper så stora bilar, för att ett få tal gånger under året, lätt kunna transportera upp saker till fjällen eller landstället, utan tanke på miljö eller ekonomi. Få som har bil kan svara på vad det kostar att ha bil, att då ställa det mot vad en tågbiljett på semestern kostar är nästan omöjligt (egentligen har jag aldrig träffat någon som vet vad deras bil kostar per år, ja förutom din reality check när det gäller bil ).
Jag köpte en lådcykel till landet och åkte tåg upp, det fungerar utmärkt. Men får erkänna att vi ändå hade en bil tillgänglig, lite osäker på varför det blev så.
PS. På din sida om vad det kostar att ha bil missar du att värdeminskningen inte är med, kostar en ny bil för 230 000 ungefär 76080 per år, istället för ”41 560:-” som du skriver.
Tack för du uppmärksammade felet Erik, har rättat till det nu
SJ eller SL är bara skit nu för tiden. 80-talet känns som för 100 år sedan. Jag fick ta cykel i bagageutrymmet på SL-bussarna. När jag tävlade i MTB kunde jag ha cykeln i specialbag inne i vagnen. Jag kunde ta tåget direkt till Berlin och så sent som i mitten av 90-talet kunde jag frakta min moped på särskild godsvagn som var längst bak på tåget.
Idag är allt detta historia. Nog var det bättre förr alltid.