Räddad av en hopfällbar cykel

Möjligheten att ta med sin cykel på tåg, buss och kollektivtrafik är en angelägenhet som intresserar mig till allra högsta grad.

Varför? Sättet att kombinera de olika färdmedeln blev min/vår frälsning från ett gråtrist, påtvingat, bilbundet och i synnerhet fattigare liv.

Under hösten 2009 såg jag ett bilköp som definitivt oundvikligt.

Vi bodde i Enskede utanför Stockholm. Jag skulle börja ett liv som långvägspendlare. 25 mil sydvästerut till teatern i Vadstena varannan helg, och 8 mil norrut till sångpedagogjobbet på en kulturskola i Uppsalas utkanter, tre dagar i veckan.

Och ett barn var på väg.

Resan till Vadstena tog 4-5 timmar med tåg, och att pendla till Uppsala, för att sen vänta in lokalbussen, tog långt över den restid för motsvarande sträcka med bil. Att lägga så mycket tid på resor till/från jobbet blir orimligt när man har barn.

Att ha med sig en cykel på tåget, för att delvis cykla, skulle innebära enorma tidsvinster, genom att hinna med tågavgångar via stambanan, som transport med den sällan avgående länsbussen omöjliggjorde.

Från 4-5 timmars restid skulle jag på så sätt komma ner mot 2,5 (samma som med bil).

Resor till och från kulturskolan skulle även dem, med hjälp av cykeln, komma ner mot ”biltider” (en timma). Att förlita sig helt och fullt till kollektivtrafiken skulle ta dubbelt så lång tid.

Ett problem bara. SJ förbjuder medhavd cykel på samtliga avgångar och så även på Uppsalapendeln.

Tanken på en hopfällbar (som tillåts överallt) fanns där, men hela mitt väsen var besudlat av fördomar mot dessa låghjulingar. Det var säkert inte rimligt att cykla mer än ett par kilometer med dem, resonerade jag, och dessutom hade jag bara sett fula, som jag tyckte gav nåt slags infantilt intryck.

Men jag gjorde min research och hittade EN jag gillade. Det var inga problem att cykla de två milen mellan Vadstena och Mjölby med min nya ”snygga” Brompton och hopplöshet vändes till hoppfullhet om ett bilfritt leverne.

När Bella kom kompletterades vikcykeln med, dess motsats och ytterlighet, en lådcykel och sen dess har jag ägnat några timmar i veckan att dela det bilfria glädjebudskapet genom denna blogg.

MEN jag anser ändå att man såklart ska få ta med sig sin vanliga cykel på tåget. Att det 2013 oftast är en omöjlighet, i allmänhet i lågtrafik, i synnerhet i rusningstrafik, är ren och skär tragedi. Speciellt för oss, utan bil, som vet vilka möjligheter cyklande kombinerat med tågåkande öppnar upp.

Vet inte om det är en tröst eller en sorg att veta att arbetspendling kombinerat med allt annat än en hopfällbar cykel, är en orimlighet även i många andra länder.

I det annars så cykelliberala Amsterdam kostar det till exempel 6€/dag att ta med sin fullstora cykel på tåget. Och tidbegränsningar när det är tillåtet eller inte, råder även där.

Amsterdam

Har man förmånen att kunna ta sig till jobbet före eller efter rusningen, så behöver man inte tänka länge innan man inser att 6€/dag kommer att ruinera dig om ditt efternamn nu inte råkar vara Kamprad.

Min föreställning om att hopfällbara cyklar säljer lika bra som sand i Sahara i Nederländerna, p.g.a. möjligheten att få sin vanliga cykel övervakad i ett Cykel-P-hus samt att kunna kombinera cyklandet med tåg, slogs snabbt i spillror när jag var där förra sommarn. Såg de vikbara överallt.

Inom SL får man ta med sin fullstora cykel på pendeltåg, i tider av lågtrafik, helt gratis. Att vi på åtminstone en punkt är mer cykelvänliga i Stockholm än i Amsterdam, är väl ungefär lika otippat som fantastiskt.

SL

Fick ett mail och en bild av en bloggbesökare häromdan om hur det ligger till i London. Även om man är lite mer tillåtande där än i Stockholm – råder ändå en hel del begränsningar. Och visst känner man igen dem vid det här laget.

London. Foto: Arnav Jain

Utopin om ett samhälle där du avgiftsfritt kan ta med din konventionella cykel när och var du vill, ligger tyvärr långt långt borta.

Så om du har behovet är det nästan lite puckat att avstå en vikcykelinvestering.

Apple brukar på sina event skryta om att den mest populära kameran som används till bilder som läggs ut på flickr, är iphone. ”Den bästa kameran är den du har med dig”, är deras paroll.

Samma sak med cykel: ”Den bästa cykeln är den du har med dig”

Med andra ord ett starkt köpargument för en bra hopfällbar cykel.

Vikcykelguide

/DS

 

15 svar på ”Räddad av en hopfällbar cykel”

  1. Haft min Bromton S3L ett år nu. Den bästa investeringen jag gjort. Cykel till tåget någon km, tåg 20-25 min till Gbg å cykel 10 km till jobbet. Dörr till dörr under timmen, grymt.
    Kompakt ihopfälld men framförallt väldigt bra att cykla på.

  2. Efter att ha gjort oss av med bilen, införskaffat en e-bullitt, elektrifierat sambons cykel och skaffat en Chariot barnvagn står en Brompton högst upp på min lista. Med lite tur kanske tomten kommer med en till jul. Funderar på en H6L med lågväxelalternativet då jag har för avsikt att kunna dra Charioten efter. Vi måste fö byta till en 2-barns chariot till nästa säsong då vi kommer att vara fyra 🙂

  3. Ja dom enda som ångrar en Bromptoninvestering är nog dom som inte har nåt behov. Skulle jag själv inte ha nåt behov i vardan skulle jag ändå ta med den på utlandsresor.

    Bulllittlkpg: Låter som att du har de rätta grejorna för ett bilfritt liv. Bra med ellådcykel kan jag tänka…
    H-styret sittr lite för högt för min smak men gillar man att åka rak i ryggen så är det nog det rätta. Grattis till framtida nytillskottet!

  4. Jag har följt din blogg i snart 1,5 år. Har för ca 15 år sedan en 5-års period med bara cykel som transportmedel. Var då ung, ensamstående med två små barn. Fick sedan ett mycket bra jobb, men på pendlingsavstånd. Med bil tog det ca 35 min. Med buss + tåg ca 1,5 timme enkel resa. Så då blev det bil. Nu har vi bestämt oss för att prova att vara helt billösa. Bilen skall säljas, en brompton är beställd och de nu vuxna barnen får cykla eller åka kommunalt. Ska bli oerhört spännande att se hur det fungerar i praktiken. Försäljaren av brompton cykeln var dock noga med att påpeka att det inte är någon vintercykel. Hur löser du vintern?

    Tack för all inspiration 🙂

  5. Roligt att höra Ewa, att ni ska prova att leva utan bil. Fixade du det som ensamstående tvåbarnsmor (imponerande), går det säkert bra nu också.

    När det tar flerar gånger längre tid med tåg än bil, blir det ju ofta ohållbart tidsmässigt vilket man i vissa fall kan råda bot på med till ex en Brompton.

    Vintern är knepig. Försäljarn har rätt i att det ofta är problematiskt att använda en Brompton vintertid. Det kommer snö och slask på komponenterna som gör att kedjan slirar.

    När det är torrt och kallt och välplogade cykelvägar har jag inte haft några problem men nollgradsslaskigt är minst sagt knivigt.

    Har hört att den treväxl, som vi har, är känsligast p.g.a. storleken på bakdrevet. Man kan byta detta mot ett något större. Den sexväxl och tvåväxl bör inte vara lika känslig.

    Vinterdäck är en annan olöst fråga. Vet ej om det finns att få tag i så små. Har bara hört talas om 20″

    Kanske kan man stå ut, de dagarna under året, som en Brompton blir obrukbar, med längre restid som konsekvens.

    Man kanske kan lösa snöproblemet med nåt hemmagjort skydd som skyddar komponenterna. Har försökt men inte lyckats fullt ut. Ett motsvarande kedjeskydd och det skulle vara löst.

    För mig blir det problem under vintern då jag ska jobbpendla till Vadstena. Har en annan fullstor men vikbar, Montague Boston, som jag tänkte prova.

  6. Biltema har en hopfällbar cykel för 2000 spänn. Clasolsson har också en hopfällbar för 3000. Båda har 20 tumshjul som är minsta storlek för dubbdäck.
    Själv parkerar jag min Brommie under vintern och kör med 2000 kr hopfällbar variant med dubb. Helt ok. Förlängd livslängd på båda cyklarna så att säga …..

  7. Det är inte samma känsla som Brompton men fördelen med dubb överväger. Den är tyngre inte lika smart att fälla ihop men hopfällbar så SL kan inte klaga annars är en sopsäck att dölja den bra att ha. Biltemas förra modell är cykeln som säljs av andra företag utrustad med el-assistans.
    Du får gärna låna min och provcykla några mil om du vill. Alltid bra att få nya intryck. Att jämföra med Montagun. Dubbdäcken håller säkert 6-8 år minst (oberoende av cykelmodell). Kan säkert
    överleva cykeln också. Ett förslag också är att kolla Classes modell.
    Men personligen så vill jag inte cykla utan dubbdäck numera. Har kraschat pga svarthalka inte roligt alls.

  8. PS. Dessutom vill jag inte slaska ned min Brommie med eventuellt vägsalt eller dyligt. Och så är det en härlig känsla och plocka fram den på våren ! DS.

  9. Tack för tipsen.
    Själv tror jag att jag kommer att kombinera promenad och buss. Nu är mina barn så stora att den extra tiden är hanterbar.
    Och som du skriver i dagens inlägg. Lycra är inte heller min grej. Lever på hoppet att jag inom inte allt för avlägsen framtid har tränat upp mig tillräckligt för att inte vara i behov av en dusch när jag kommer fram. Tack och lov så finns det duschrum på jobbet.

  10. Tragiskt nog har jag fått reda på att vår Montague inte tillåter dubbdäck:) tack för tipsen Anders! Får se hur det blir!

  11. Hej! Jag har försökt hitta tips om dubbdäck till 20-tumsdäck (vikcykel) här och där på nätet. Ej hittat nåt. Vet du något om det?

  12. vine grilling with charcoal amazing as it is skillful not to mention removes anyway. it’s essential to handle these kind of precisely simply because tend getting right away. vine grilling with charcoal is wonderful for initial relax in belonging to the illustrating. all sweeds find out rf is truly better and as a result thy have elected seats available this may make room for a much better child risk-free. it’s actually not common carry out on top of that saddles here will not websit giw he right there do. The seating quite a few have foot props what kind of avoid the rotator in a collision and smooth against higher for biggest toddlers.

  13. Pingback: martin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *